Tvätta med sällskap.

Woho, dags att tvätta! Eller möjligen: Fan, dags att tvätta. Det finns inga lediga tvättmaskiner (området har dropp-in) torktumlaren är ledig imorgon och torkskåpet har bytt namn till ‘ta vad du känner för, det är grattis-skåpet’. Blir att dra hem blöt tvätt ( tillslut blev det ändå tvättat ) och hänga kläder i hela lägenheten.

Sambon och jag hade varsitt tvättställ så när vi blev sambo blev tvättställen också sambos samt fick dela garderob. Nu kom båda ut och ställdes i varsitt rum ( kan vara med lite egen tid) 60 tvätt på ena och 40 tvätt på andra. Lakan etc hängdes i badrummet.

Äntligen klar tänkte jag jag tänkte ta en dusch. Sambon kollade skeptiskt och påminde mig att inte blöta ner lakan. Bor man litet får man ibland dela dusch med annat. Trevligt tyckte jag och slog huvudet på tvättstället igen.

Telefonröst

Har under några dagar jobbat för universitet med den stora äran att ringa nya elever. Ett jätteroligt och givande jobb. Men bara ett litet problem: Jag härmar andras dialekter.

En tjej talade skånska och jag härmade (mycket dåligt) hennes dialekt medan jag pratade om ”Jag vet hur det är att bo i en liten stad. Kommer själv från Värmland”. Efter några minuter lätt tjejen mycket ansträngd och jag avslutade samtalet fort.

Tyvärr slutade det inte där. Under de nästa 10-15 min fortsätta jag att bryta på skånska, även om det mer lätt som om jag hånade dialekten. Det slutade inte förrän en kille från Norrland svarade. Då började jag istället pratade skånska med norrländsk slutkläm. Till och med undrade över vad exakt jag sa, och min chef rekommenderade att jag gick hem och började om nästa dag istället.

Damm och fjädrar

Sambon fick ett par fluffiga tofflor av min lillasyster i julklapp. Han älskar dem och går omkring i dem hela tiden. Det gör det väldigt enkelt för mig att följa efter efter Sambon eftersom de fluffiga tofflorna spottar ut vita fjädrar i rasande tempo. Det finns nu fjädrar vid matbordet, vid toaletten, vid sambons skrivbord, vid mitt skrivbord och under hela sängen.

Det går också att följa fjäderspåren runt hela lägenheten och på alla små hörn, som borde innehålla små spår av damm (men är ju ändå en modern kvinna) finns nu ett tjockt lager av fjädrar.

Kanske jag borde se det positiva i fjäder-utvecklingen? De dämpar fallet om någon ramlar, de ljudisolerar lägenheten. Vi behöver inte längre vara tysta på nätterna eller lyssna på grannens kolikbarn. De döljer också allt tecken på damm.

Halka i höga skor.

Ishalka i Uppsala innebär att jag tar fram mina enda is-vänliga skor: ett par högklackade stövlar. Funkar utmärkt om man går med hälen först och stampar av snön från hälen cirka varje femte steg. Det går inte fort men det går framåt utan att ramla.

Problemet startar så när snön försvinner. Golv är just nu livsfarliga. Har aldrig varit så rädd att vara inomhus mitt i en snöstorm förut. Överväger att ta av mig skorna. Undrar om det verkar konstigt om jag går i strumporna på universitetet?

Romantiskt toabesök.

Gjorde en romantisk middag till Sambon. Förrätten serverades i ett varm bad och middagen var potatisgratäng, rostbiff och grönsallad. Efterrätten skulle vara citronfromage följt av ost och kex (om ni inte märkt det ännu så skryter jag! Jag är bästa flickvännen.)
Men istället för efterrätt så delar vi vårdnad om toaletten. Det är dags att leta upp doftljusen.

Hinna med allt andra gör

Jag lyssnar, läst och tittar på massor som andra gör.
Bara måste lyssna på radio: P3 dokumentär, ligga med P3, morgon radio etc. Mina ljudböcker och alla roliga podcast.
Böcker måste också läsas, bokklubben kräver ju mins en bok i månad och utöver det finns det massor av roliga, tragiska, spännande böcker som måste luktas och läsas.
Tv:n är nästan aldrig på (under dagen) men måste ju hinna med alla serier och glöm inte att kolla om alla serier jag redan sett. Gilmore girl, Buffy och The big Bang är nästan bättre femte gången man ser dem!

Hinner inte med allt! Undrar när jag ska hinna göra det jag borde göra? Kanske nästa år. Har ju fortfarande massor jag vill göra.

2015- nyårsdagen igen?

Sjukdom, massor av olästa böcker, jul och nyår har gjort att jag har försvunnit härifrån. Men nu kommer jag tillbaka med en kort berättelse om en långsam nyårsdag.

2015 börjar i Dalarna med två hundar och fyra vuxna. Jag och Sambon tittade på Ivanhoe och åt chips. De fyra vuxna vill promenera, och de var fler, så jag tvingades leka Bambi på hal is i rosa gympadojjor och kostymbyxor. Halkade inte men Sambon fick nästan ett blåmärke på armen. De få stunder jag kollade upp var det riktigt vacker, men det mesta jag såg var is, mark och snö.

Åt middag av falukorv och mos, kändes lite konstigt efter alla julmat och oxfilé. Men falukorven smakade därför ännu bättre. Efter middagen blev det packning, leta rätt på alla saker som spritts sig över hela huset: Varför är Sambon kamera på toaletten? Vart är min tröja? Vems mobilladdare är det här? Följdes av massor av kramar, ” Hej då, det var trevligt” ”Tack för att ni kom hit” ”Ta hand om er” och sedan kramaktigt hålla sig fast i bilstolen när föraren körde om två bilar vid möte i kurva.

ICA ggr 3

Idag bakade jag en massa. Först blev det äppelpaj eftersom vi hade vaniljsås hemma (det var på extra pris). Sedan bakade jag kärleksmums till sambon eftersom han mår mindre bra. Förre, under och mellan dessa bakverk lagade jag lunch och middag. Och mellan dessa sprang jag till ICA.

Hade samma kassabiträde varje gång. Sista gången, när jag skulle köpa sås, såg kassörskan nästan ledsen ut. Som att det var synd om mig. Eller så var det för att jag såg rejält sliten ut och hade mjöl på byxorna.

städdag

Städdag med älskade sambon.
”Du diskar” säger jag.
”Jag diskar” säger Sambon.

Springer sedan omkring och dammar. Sambon tar en titt på mig och tar fram dammsugaren. Jag gömmer mig i badrummet. Tur att det är en liten lägenhet så det går fort för oss (läs:sambon) att städa.
Efteråt säger sambon:
”Du har verkligen gjort ett jättebra jobb”
”Tack” svara jag nöjt. Inser att det är en pik men en komplimang är en komplimang.

Städdag

Kändistätt på sj

Idag såg jag en kändis på tåget. Tror jag. Han var tjock och gråhårig. Såg sur ut. Jag minns honom som leende.

Han såg att jag tittade så jag tittade åt andra hållet. I 40 minuter. Sen klev vi av tåget.

Vet forfarande inte vem han är. Men tror han är en kändis. Eller möjligen en programledare.